emmassota

Idag blev jag väckt av ljudet från ett sms som gjorde känslan igen, jag tappade andan. *LER* Jag har legat sjuk sen i lördags, feber, hosta, ont i huvud och hals. Har faktiskt de flesta av dessa dagar blivit väckt av telefonen där det är någon som vill förmedla något, de andra dagarna, inte idag alltså, tog jag fram telefonen och kände med en gång en varm känsla sprida sig i kroppen jag förstod innan jag faktiskt såg vem som vill något, vem det var. Konstigt att det är så ibland *LER* Som sagt legat nerbäddad sen i lördags, det var längesen jag kännt mig så dålig faktiskt men idag så känns det som det finns hopp om livet igen! Väldigt skönt. Var med om en väldigt söt sak idag faktiskt. Jag har varit på dejt med en man som kommer från Spanien från början. Han har bott här i många år men som sagt "ränderna går aldrig ur" han uppför sig absolut inte som en svensk man och då menar jag ur ett positivt perspektiv från hans sida. Första gången vi träffades så märktes det inte men gångerna efter det, som i och för sig bara varit tre gånger till, så har det absolut märkts. Som gång nummer två. Vi sågs på söder för att ta en fika innan han skulle åka på en affärsmiddag. Vi sitter och pratar om allt och ingenting, tiden går väldigt fort och när det är dags att börja röra sig så insisterar han på att köra mig hem. När jag ska gå ur bilen så ger han mig en kasse, typ ica eller vivo, han säger att om vi hade haft mera tid idag så skulle vi kunnat äta det som var i kassen men nu eftersom vi sågs på stan så kunnde jag äta det ensam nu på kvällen eller så kunnde vi äta det vid ett annat tillfälle. Jag tittade ner i kassen där fanns, en flaska vin, fem olika sorters ostar, två olika sorters kex, päron och vindruvor..... Jag blev nästan rörd! Har aldrig varit med om att en svensk man gjort något sådant. Jag tyckte det var otroligt gulligt gjort av honom. Sen har han vetat att jag varit hemma och varit sjuk nu ett par dagar. Idag får jag ett sms där han undrar vilken gata jag bor på, jag blir lite fundersam?! Hade jag missat att vi skulle ses??? Jag skriver tillbaka vad den heter. Det går en stund, då ringer han. Han hinner inte säga mycket förän jag frågar varför han vill veta vad min gata heter. Jag får inget bra svar utan han säger istället, det är kod för att komma in i din port! Jag förstår ännu mindre men ger honom koden. Inom några sekunder så ringer det på dörren. Där står han med en stor blomma i den ena handen och en stor chokladask i den andra. Va, blir man inte helt rörd! Jag sa nog ingenting på vad som kändes som flera minuter...... Han sa att det var bara för att jag skulle krya på mig. Jag säger inte att man måste ge saker till varande men tänk vad mycket en sån tanke och gest gör! Jag köper mer än gärna saker till de jag tycker om, inte för att de ska tycka om min mer utan för att jag själv vill det och för att jag vet känslan när man får något. Jag tror inte att våran generation riktigt har förståt det här med uppvaktning, både på gott och ont men det är väldit mysigt. Faktiskt så är män från andra länder väldigt duktiga på det, det tycker jag de ska ha en eloge för. De vet hur man uppvaktar en kvinna, på gott och ont *LER*

För någon vecka sedan hände något som gjorde att jag tappade andan, verkligen ordagrannt tappade andan. Jag pratade med någon i telefon, minns inte vem det var men personen i andra änden undrade vad som hände. Det som hände var något som jag tänkt på ett längre tag men som jag aldrig kunnat drömma om att det skulle bli verklighet. Strax efter denna dag återkommer känslan av att tappa andan flera dagar efter varandra. En känsla som borde vara rätt obehaglig och på ett sätt var den det men på ett annat sätt helt underbar. *LER* Kan säga att det var ett bra tag sen något tog luften ur mig på detta underbara sätt. Trots att jag nu i flera dagar kippat efter luft så mår jag oförskämt bra, känner mig fortfarande lite förvånad, känner mig lite rädd men konstigt nog så har jag ett lugn i hela kroppen....vet inte hur jag riktigt ska tolka det men det känns positivt. Massor med minnet dyker upp, minnen som tagit luften ur mig tidigare både på gott och ont. Minns väl helst de som var på gott. Känner mig alldeles varm inombords. Kan med hela handen på hjärtat säga att känslan inte har förändrats alls, bara kanske mognat lite men annars precis den samma. Märkligt hur det egentligen är.... Så om du vet vad jag pratar om så snälla nyp mig i armen om det nu skulle vara.......en dröm....

Ja är detta en drog eller inte?! För flera veckor sen så var jag här och skrev, mycket och långt. Kände mig helt tom efteråt. När jag sen var färdig tryckte jag som alla andra gånger på "Spara & Publicera" men ingenting hände......jag väntade och väntade, har fått höra att det ibland kan ta en stund innan texten kommer fram men ingenting hände! Efter några timmar börjar jag skriva till supporten som så snällt svarade, de kunde inte heller förstå vad som hänt. Jag blev så irriterad!! Det kanske var tänkt så eftersom det jag skrev faktiskt var rätt personligt och garanterat något som folk hade börjat pratat om, frågat om och kommenterat. Jag blev så pass irriterad så jag har inte haft någon lust att skriva här igen men jag är inte så långsint så nu är jag här igen! *LER* ....drog eller inte är ändå det jag på ett sätt undrar över, jag har aldrig varit beroende av något i mitt liv men det här blev ett sorts beroende under sommaren men efter det här lilla missödet med att texten försvann så vet jag att jag kan klara mig utan även detta! *LER* Skönt! Nu ska det inte dröja länge tills att jag är här igen! Så, ses snart igen! *LER*