Äntligen!!
Nu äntligen känns det som det är på riktigt!
Har ju hela veckan fladdrat runt fast jag vet knappt så här i efterhand vad jag gjort.....
Igår hade jag en dag hemma! Gjorde inte många knop alls, tittade på film efter film och tog det bara lungt, väldigt skönt!
Men när klockan började bli runt midnatt började det krypa i kroppen, inte bra alls att inte göra något på en hel dag...
Fick lite lätt panik över att en hel dag gått utan någon aktivitet så jag skrev ett sms till min bror och frågade om jag fick komma och våldgästa dom på landet, fick ett snabbt svar som sa att jag var vamt välkommen!
Dom är bara för söta! *LER*
Tanken var då att jag skulle börja packa men en händelse tidigare på dagen gjorde att jag kännde mig lite tafatt, jag hade än en gång blivit lite lätt besviken på det andra "släktet" som finns omkring oss tjejer, jo precis killar!
Inget att ta så hårt på men en än gång undrar jag hur det är tänkt att det ska bli och vara!
Ja ja det är en annan historia, kan berätta mer om den sen *LER*
Jag var i allafall uppe alldeles för sent av olika anledningar. Bad en kompis om hjälp med väckning och snäll som han är så ringde han på utsatt tid! Tack så jätte mycket för det söta!
Jag masade mig upp tillslut och började packa för vad som sen såg ut att bli en livstid i "Paradiset".
Hade allting fixat i rätt tid, ingen stress, väldigt skönt!
Hade god tid på mig från det att jag åkte tills att bussen skulle gå från Tekniska Högskolan.
Där börjar sedan äventyret och det roliga i att iakta människor som är i en lätt stressad situation.
Jag kommer till busshållplatsen nästan trettio minuter innan bussen ska gå. På hållplatsen är det redan mycket folk som tittar lite stressat på mig när jag kommer och undrar var jag tänkt ställa både mig själv och min packning.
Jag ställer mig lite demonstrativt under taket i kuren och ställer ner mina väskor bredvid några andra. Flera runt omkring börjar nu att skruva på sig.
Det är nu ungefär tjugo minuter kvar till bussen ska gå och den har ännu inte kommit.
Några äldre damer tar nu sina väskor och ställer sig längst fram där de tror att bussen ska stanna och flera lite lätt nervösa själar skyndar att bilda kö bakom de äldre damerna. Vad är detta?! Bussen ska gå, om en vad jag tycker ganska lång stund, men en del är så oroliga att de inte ska komma med eller få plats eller så är de kanske rädda att de inte ska få de platser som de tänkt ut redan över kaffet till frukosten.
När bussen sen kommer så är det nästan så att de ska kliva på innan chauförren hunnit öppna dörrarna. Väl inne så börjar stöket med att hinna ställa väskan på den uttänkta platsen och sen dessutom hinna sätta sig själv på den uttänkta platsen innan någon annan hinner före....oj oj oj vilken jäkt och stress. Jag förstår att det skrivs ut lugnande och magkatarrs mediciner.....
Här ska de flesta ut på landet för att koppla av och ha det lite skönt men jag undrar om det hinner med det......
Men som sagt nu äntligen känns det som min semester har börjat! *LER*
Har ju hela veckan fladdrat runt fast jag vet knappt så här i efterhand vad jag gjort.....
Igår hade jag en dag hemma! Gjorde inte många knop alls, tittade på film efter film och tog det bara lungt, väldigt skönt!
Men när klockan började bli runt midnatt började det krypa i kroppen, inte bra alls att inte göra något på en hel dag...
Fick lite lätt panik över att en hel dag gått utan någon aktivitet så jag skrev ett sms till min bror och frågade om jag fick komma och våldgästa dom på landet, fick ett snabbt svar som sa att jag var vamt välkommen!
Dom är bara för söta! *LER*
Tanken var då att jag skulle börja packa men en händelse tidigare på dagen gjorde att jag kännde mig lite tafatt, jag hade än en gång blivit lite lätt besviken på det andra "släktet" som finns omkring oss tjejer, jo precis killar!
Inget att ta så hårt på men en än gång undrar jag hur det är tänkt att det ska bli och vara!
Ja ja det är en annan historia, kan berätta mer om den sen *LER*
Jag var i allafall uppe alldeles för sent av olika anledningar. Bad en kompis om hjälp med väckning och snäll som han är så ringde han på utsatt tid! Tack så jätte mycket för det söta!
Jag masade mig upp tillslut och började packa för vad som sen såg ut att bli en livstid i "Paradiset".
Hade allting fixat i rätt tid, ingen stress, väldigt skönt!
Hade god tid på mig från det att jag åkte tills att bussen skulle gå från Tekniska Högskolan.
Där börjar sedan äventyret och det roliga i att iakta människor som är i en lätt stressad situation.
Jag kommer till busshållplatsen nästan trettio minuter innan bussen ska gå. På hållplatsen är det redan mycket folk som tittar lite stressat på mig när jag kommer och undrar var jag tänkt ställa både mig själv och min packning.
Jag ställer mig lite demonstrativt under taket i kuren och ställer ner mina väskor bredvid några andra. Flera runt omkring börjar nu att skruva på sig.
Det är nu ungefär tjugo minuter kvar till bussen ska gå och den har ännu inte kommit.
Några äldre damer tar nu sina väskor och ställer sig längst fram där de tror att bussen ska stanna och flera lite lätt nervösa själar skyndar att bilda kö bakom de äldre damerna. Vad är detta?! Bussen ska gå, om en vad jag tycker ganska lång stund, men en del är så oroliga att de inte ska komma med eller få plats eller så är de kanske rädda att de inte ska få de platser som de tänkt ut redan över kaffet till frukosten.
När bussen sen kommer så är det nästan så att de ska kliva på innan chauförren hunnit öppna dörrarna. Väl inne så börjar stöket med att hinna ställa väskan på den uttänkta platsen och sen dessutom hinna sätta sig själv på den uttänkta platsen innan någon annan hinner före....oj oj oj vilken jäkt och stress. Jag förstår att det skrivs ut lugnande och magkatarrs mediciner.....
Här ska de flesta ut på landet för att koppla av och ha det lite skönt men jag undrar om det hinner med det......
Men som sagt nu äntligen känns det som min semester har börjat! *LER*
Kommentarer
Postat av: Jessica
Hoppas att du får en skön semester min vän!
Trackback
