emmassota

Det blev en sen kväll igår men jag klagar inte, den var väldigt trevlig. Gick och la mig strax efter kl 02 och hade en ororskänsla i magen som jag inte riktigt vet var den kom ifrån....vaknade flera gånger under natten med samma känsla.
När klockan sen visade 09.15 så orkade jag inte försöka somna om.

Jag blir lika förvånad varje gång det händer, antingen någon man känner eller inte, fast det är ju så klart viss skillnad men när personer inte gör som man tror att de ska göra. Är det någon man känner så blir man ju bara varse om att man förmodligen inte känner denna person så väl som man trodde. Händer det istället med någon man inte känner så är det inte riktigt samma känsla, då är det mer så att man tror sig veta hur de borde vara eller hur det flesta skulle valt att göra i samma situation.

Hela livet är egentligen ett enda långt och stort spel. Känns som ett enda stort Monopolspel. Vi är alla som spelpjäser som någon är utsedd att spela, tror de sitter rent geografiskt, "högre upp" än vi på planen *LER*  tror de sitter som bakom ett färgat glas och tittar ner på oss.Varje månad är som ett varv på planen, saker händer under denna månad, vi får lön, vi köper saker, vi säljer saker, och just som i livet händer det saker vi inte riktigt trodde skulle hända. De som spelar oss spelar oss bra, med järnhand. Har tidigare trott att mycket är att lämna åt ödet men det är nog inte så lätt..... Denna järnhand håller ett stadigt grepp och har nog en ganska bestäm väg för just mig!
Blir lite skrämd av att tänka dessa tankar.....skulle på ett sätt vilja veta vissa saker som kommer att hända mig i livet men vill inte veta allt.
Om det är så som jag just delat med mig av, så styrs vi alla av en järnhand även om vi alla är på samma spelplan så betyder ju inte det att vi spelar med varandra, utan egentligen spelar vi alla mot varandra! ......grått grått grått....